Har svårt att tänka klart.
Jag fick ta en promenad hem från bussen, kallt som Antarktis var det, men fint. Dock hinner det alltid bli mörkt innan jag kommer hem och hittar kameran. Som vanligt glömde jag att ducka för grenen som sticker ut mitt i stigen och som vanligt resulterade det i ett blåmäre på ändan och en bula i skallen. Jag träffade en gammal kompis också. Känner mig alltid så vuxen när jag pratar med henne. Varför förstår jag inte riktigt, men vi lyckas alltid mixa allvar och sarkasm på ett ovanligt bekvämt sätt och ändå känns det moget. Det mina vänner är väldigt ovanligt, eftersom det gärna blir lite för mycket av det goda.
Jag förstår inte mig själv, för ett par dagar satt jag här och var livrädd för att växa upp och nu berättar jag om hur mogen jag känner mig. Scitzofreni verkar logiskt.