I'm a sinner


Jag är så ledsen. Men ändå glad att jag fick ha den en tid. Det här var nog den snyggaste ringen jag någonsin ägt. Fast jag ägde den
aldrig, den var ju aldrig min. Ni förstår jag hittade den på ett tomt dansgolv klockan tre en sensommarnatt. Eller om det var tidig höst.
Egentligen skulle jag inte behållit den, men hur skulle jag göra för att hitta ägaren? Det skulle vara som att fråga om någon har
tappat en tusenlapp. Då har helt plötsligt alla tappat hundralappar.
Nu har den iallafall gått in i ljuset, och jag är lite ledsen.

Annars är det fest som står på menyn ikväll. Inte ett dugg taggad men jag har ju mina damer så allt blir nog bra tillslut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0